jag flyttar hit >>http://chotta.peppar.fi/blog/ !!
Kom me vetja!!
c
Världen & jag
Den här bloggen är i huvudsak till för mig själv, för mina egna tankar och funderingar. Samtidigt fungerar den som ett medel för att nå ut till familj, vänner och främlingar. Här skriver jag om mig och mitt liv, och min syn på världen i allmänhet.
lördag 29 januari 2011
fredag 17 december 2010
16.12: Slut i hovo
Hejhejhej
Jullovet (från skolan, har ännu 5 jobbpass kvar) kunde inte komma mera lämpligt. Har insett de senaste veckorna att jag måste vara aningen slut i huvudet. Bl.a. hittade jag mig själv på gymmet en timme för tidigt trots att jag kollat programmet säkert 20 gånger samma dag. Å i förra veckan hittade jag, flera timmar efter frukosten, juicen i medicinskåpet. Undras vart jag förlagt min plånbok då..? (Nog för att vi fortfarande kör på att den blivit stulen.)
Men igår fick jag faktiskt skratta lite åt/med en annan tjejs misstag: "Skulle det smaka med lite alkohol?" (Istället för glögg.Hehe. :))
c
Jullovet (från skolan, har ännu 5 jobbpass kvar) kunde inte komma mera lämpligt. Har insett de senaste veckorna att jag måste vara aningen slut i huvudet. Bl.a. hittade jag mig själv på gymmet en timme för tidigt trots att jag kollat programmet säkert 20 gånger samma dag. Å i förra veckan hittade jag, flera timmar efter frukosten, juicen i medicinskåpet. Undras vart jag förlagt min plånbok då..? (Nog för att vi fortfarande kör på att den blivit stulen.)
Men igår fick jag faktiskt skratta lite åt/med en annan tjejs misstag: "Skulle det smaka med lite alkohol?" (Istället för glögg.Hehe. :))
c
onsdag 15 december 2010
15.11: Closer to the edge
Julminnen:
Jag har två som jag minns genast.
1) Gymnasiejulfesten då rektorn alltid läser Pettsons jul.
2) Då jag blev lucia i Söndagsskolan och en tärna sprang om mig i kyrkan för att vara först.
c
tisdag 14 december 2010
14.12: Svenska vs. finska
Igår var jag på Aktiabanken här på Kaskisgatan. Jag har varit där förut och alltid talat finska, men den här gången hade jag viktigare ärenden och ville sköta det på svenska. Så jag frågade damen i första båset om hon förstod svenska, men nej, hon ropade genast på en annan. Första sak den andra kvinnan säger är: "Do you speak English?" Då sa jag att det nog går bra att hon pratar finska, så länge jag får prata svenska. Det hela slutade ändå med att vi båda talade finska, och hon berömde min finska och sa att hon själv är så dålig på svenska. Det var ju roligt (att hon tyckte jag pratade bra finska, alltså)!
Inte vet jag nu riktigt vart jag vill komma med det hela, men var dag debatteras det ihärdigt om svenskans ställning i Finland och så vidare. Om att ryska ska läsas i östra Finland, "pakko ruotsi pois" o.s.v. Finlandssvenskarna har fallit i försvarsposition för länge sen.
Min åsikt är att båda språken är jättefina och bra. Svenskan ska förbli ett officiellt språk i Finland, men inte genom "krig".
Och framför allt borde finlandssvenskarna förstå att fördomar och hat inte leder någonvart. Alla bara pratar om hur alla finskspråkiga hatar svenskspråkiga och hur galna alla "finnar" är, våldsamma och alkoholister. Finlandssvenskarna klankar ner på de finskspråkiga minst lika mycket som de finskspråkiga på oss, personligen tror jag mera. Barn i helsvenska byar får hatrelationer till det finska språket och finskspråkiga människor redan innan de ens träffat en sådan person eller lärt sig språket.
Jag förstår inte logiken i det hela.
Jag förstår att alla inte kan vara vettiga nog att förstå att tvåspråkighet är en rikedom, och inget språk är bättre än det andra. (Även om både du och jag kan konstatera en hel del fler människor pratar det ena språket och därför kunde ses som "viktigare".) För annars skulle det vara fred på jorden vid det är laget om alla hade vett.
Men VARFÖR alla dessa fördomar, och VARFÖR ska svenskspråkiga tycka de är så mycket bättre än alla andra?!?! Om man ser en mörkhyad och tycker man är bättre en denne, är det rasism. Nog är det väl då också rasism att tycka språket gör personen, att någon med annat modersmål än en själv automatiskt placeras i ett rödstämplat fack?
Ett annat perspektiv, om den här hela mediekarusellen: NÄR blev världen sån att det är viktigare att bry sig om att man får höra på svenska vad bananen kostar i butiken än att garantera god utbildning, skydd för miljön och stöd åt de fattiga?
Vad är er åsikt i frågan?! Tror inte jag fick ner ens hälften av vad jag menat skriva och bara en bråkdel kom väl ut på ett förståeligt sätt. Summasumarum menar jag att 1) tvåspråkighet är positivt, båda språken är lika värda, svenskspråkiga ska till att börja med sluta upp med sina fördomar och 2) hela frågan har blåsts upp till en höna av en fjäder och det känns ganska barnsligt när det finns viktigare saker att ge mera energi åt. Huvudsaken är väl att vi förstår varandra, right, eikö, eller hur?
Kommentera!!!
c
måndag 13 december 2010
13.12: Lucia (surprise)
Idag är det Luciadagen, en fin tradition tycker jag. Förutom att vi firar Lucia idag är det också en fin mammas födelsedag, grattis Birgitta!
För fem år sen blev jag vald till Korsholms Lucia. Va? Du? Just det, jag. Gissa om det var pinsamt när min första tärna fick sjunga solo istället för jag, eftersom jag LÄTT har sämsta sångrösten nånsin. Dessutom shabblade jag bort det enda "egna" jag blev tilldelad, en fin juldikt jag skulle läsa. Nåja, det var en jätterolig upplevelse ändå, att åka runt i en vecka och göra folk glada såhär i vintermörkret. Och mysigt att få bära päls. Och helt skönt att slippa massor me skola. Spännande att bli intervjuad av radio. Upplyftande att höra man är vacker.
Jag har ett specifikt minne från den tiden. Det var då vi skulle och lussa till VCS (Vasa centralsjukhus), till onkologen och barnavdelningen. Det var så hemskt att kliva in på canceravdelningen, så hemsk känsla och inse att flera av de vi lussade för knappast skulle få se någon fler Lucia. Vi skulle in i ett skillt rum och lussa för en jättesjuk man, men när han hörde oss komma med vackra julsånger svängde han ryggen till och bara sa att "gå bort, gå bort", han var så lessen och upprörd...
Jag är hursomhelst glad att jag till slut ställde upp som Lucia, minne för livet är alltid något!
c
För fem år sen blev jag vald till Korsholms Lucia. Va? Du? Just det, jag. Gissa om det var pinsamt när min första tärna fick sjunga solo istället för jag, eftersom jag LÄTT har sämsta sångrösten nånsin. Dessutom shabblade jag bort det enda "egna" jag blev tilldelad, en fin juldikt jag skulle läsa. Nåja, det var en jätterolig upplevelse ändå, att åka runt i en vecka och göra folk glada såhär i vintermörkret. Och mysigt att få bära päls. Och helt skönt att slippa massor me skola. Spännande att bli intervjuad av radio. Upplyftande att höra man är vacker.
Jag har ett specifikt minne från den tiden. Det var då vi skulle och lussa till VCS (Vasa centralsjukhus), till onkologen och barnavdelningen. Det var så hemskt att kliva in på canceravdelningen, så hemsk känsla och inse att flera av de vi lussade för knappast skulle få se någon fler Lucia. Vi skulle in i ett skillt rum och lussa för en jättesjuk man, men när han hörde oss komma med vackra julsånger svängde han ryggen till och bara sa att "gå bort, gå bort", han var så lessen och upprörd...
Jag är hursomhelst glad att jag till slut ställde upp som Lucia, minne för livet är alltid något!
12.12: Beautiful day
Idag var det fantastiskt väder. Tog en massa foton me mammas kamera men fick int in dem på datorn pga saknad sladd.
c
c
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)