Igår var jag på Aktiabanken här på Kaskisgatan. Jag har varit där förut och alltid talat finska, men den här gången hade jag viktigare ärenden och ville sköta det på svenska. Så jag frågade damen i första båset om hon förstod svenska, men nej, hon ropade genast på en annan. Första sak den andra kvinnan säger är: "Do you speak English?" Då sa jag att det nog går bra att hon pratar finska, så länge jag får prata svenska. Det hela slutade ändå med att vi båda talade finska, och hon berömde min finska och sa att hon själv är så dålig på svenska. Det var ju roligt (att hon tyckte jag pratade bra finska, alltså)!
Inte vet jag nu riktigt vart jag vill komma med det hela, men var dag debatteras det ihärdigt om svenskans ställning i Finland och så vidare. Om att ryska ska läsas i östra Finland, "pakko ruotsi pois" o.s.v. Finlandssvenskarna har fallit i försvarsposition för länge sen.
Min åsikt är att båda språken är jättefina och bra. Svenskan ska förbli ett officiellt språk i Finland, men inte genom "krig".
Och framför allt borde finlandssvenskarna förstå att fördomar och hat inte leder någonvart. Alla bara pratar om hur alla finskspråkiga hatar svenskspråkiga och hur galna alla "finnar" är, våldsamma och alkoholister. Finlandssvenskarna klankar ner på de finskspråkiga minst lika mycket som de finskspråkiga på oss, personligen tror jag mera. Barn i helsvenska byar får hatrelationer till det finska språket och finskspråkiga människor redan innan de ens träffat en sådan person eller lärt sig språket.
Jag förstår inte logiken i det hela.
Jag förstår att alla inte kan vara vettiga nog att förstå att tvåspråkighet är en rikedom, och inget språk är bättre än det andra. (Även om både du och jag kan konstatera en hel del fler människor pratar det ena språket och därför kunde ses som "viktigare".) För annars skulle det vara fred på jorden vid det är laget om alla hade vett.
Men VARFÖR alla dessa fördomar, och VARFÖR ska svenskspråkiga tycka de är så mycket bättre än alla andra?!?! Om man ser en mörkhyad och tycker man är bättre en denne, är det rasism. Nog är det väl då också rasism att tycka språket gör personen, att någon med annat modersmål än en själv automatiskt placeras i ett rödstämplat fack?
Ett annat perspektiv, om den här hela mediekarusellen: NÄR blev världen sån att det är viktigare att bry sig om att man får höra på svenska vad bananen kostar i butiken än att garantera god utbildning, skydd för miljön och stöd åt de fattiga?
Vad är er åsikt i frågan?! Tror inte jag fick ner ens hälften av vad jag menat skriva och bara en bråkdel kom väl ut på ett förståeligt sätt. Summasumarum menar jag att 1) tvåspråkighet är positivt, båda språken är lika värda, svenskspråkiga ska till att börja med sluta upp med sina fördomar och 2) hela frågan har blåsts upp till en höna av en fjäder och det känns ganska barnsligt när det finns viktigare saker att ge mera energi åt. Huvudsaken är väl att vi förstår varandra, right, eikö, eller hur?
Kommentera!!!
c